sussnanna

Jag har perics kommit hem från min promenad runda å hunnit slänga i mej lunch som blev omelett, vilket jag gör ganska ofta..Gott, enkelt å går snabb så varför inte, inte less på de ännu iaf :) Noah har jag rullat ut på balkongen där han får sova ett tag, tar jag in honom å börjar slita av honom kläderna vaknar han direkt..

Har så konstiga tankar å drömmar nuförtiden
Konstiga tankarna:
På promenad rundan när jag kom in i skogen å jag va helt ensam där började min fantasi skena iväg..fast de är ljust å mitt på dan, konstigt..
Tänkte iaf att nån skulle hoppa fram ur skogen, ta min vagn å knuffa ut den på isen, isen skulle inte gå sönder å vagnen skulle stå där ute å jag skulle veta att om jag gick på isen skulle den gå sönder å vagnen börja sjunka..Så jag  skulle stå där hjälpslös å inte kunna göra nått..Andra tanken va att nån skulle hoppa på mej å attackera mej...
Drömmarna:
Drömde förra veckan att nån (ser aldrig vem, ser inte ansiktet ser bara från bröstet å neråt) höll Noah i famnen å tar fram en blå genomskilnig plastpåse å börjar sätta den på hans huvud för att kväva honom..
Vaknade!! räddd :S
Här om natten drömde jag att Noah va sjuk, hade en dödlig smitta å nån (såg igen inte vem) går fram te hoonom, han ligger å vagnen å hugger honom me kniv i bröstet flera ggr..Jag går fram te vagnen, tar upp Noah å håller honom i famnen medans han blöder..
Vaknade!! gråtfärdig ;(

Syrran tror att jag drömmer såna drömmar för att jag är rädd för att förlora Noah..
Klart man är rädd, är nojig å orolig..Sover han går jag fram å känner på honom å ser så att han andas, är vi ute å promenerar gör jag samma sak, känner så att han inte är för varm eller för kall..
Men sen är jag inte "rädd" för att låta andra ta hand om honom, skulle lätt kunna låta Anna, Linda, Andreas å alla mina vänner ta hand om honom några timmar medans jag gjorde annat (inte över natten dock, inte ännu;))
Tror bara de är bra för Noah att lära sej å va me andra, inte bara mej å Rickard alltid..

Syrran ringde precis, en i Ötå som tagit sitt liv (rip) sker alltid nått sånt i Ötå, nästan varje år eller iaf varannat år att 1 eller flera gör självmord..Denna gång en 17årig tjej..Varför?
Är livet så hemsk att de inte är värt att kämpa?
Va vet en 17åring om livet egentligen, har ju inte ens hunnit leva?
Eller är självmord en sjukdom som inte går att bota eller göra nånting åt?
(rip Krille oxå, som för 8 år sen inte heller orkade leva mer, han lämnade oss alla i stor sorg å saknad, han va som en bror för mej å kommer aldrig att glömma honom ♥)
Man måste verkligen uppskatta dom man har omkring sej, inte glömma å visa va dom betyder för en å alltid alltid ta sej tid för att umgås me dom man tycker om..För en vacker da kan de va försent..Är de nått jag lärt mej av Krilles död: ta aldrig, aldrig nått för givet....för en da är de borta, för alltid................

Nu ska jag gå å duscha!
(å nej ska inte lämna Noah ute på balkonegn under tiden utan honom rullar jag in på toan under tiden)

Ikväll bjuds de förresten på grekisk pytt!!
Å inte glömma Idol :D

Trevlig helg!!!!!♥