Äckligt härligt

Igår hade jag riktigt svårt att somna. Sen Tilja kommit har jag bara behövt lägga huvudet på kudden så har jag somnat i princip utan att ens behöva tänka en tanke. Men nu verkar de som att mina gamla "sömnproblem" är tillbaka då jag har svårt att somna å vaknar hela tiden för att titta på klockan.
Inatt har jag även drömt äckeldrömmar.
Drömde att de spökade hemma hos oss, helt plötsligt va de dörrar som stängdes av sej själv, lampor som blinkade. Rickard vägrade tro på mej men när han sen skulle åka till jobbet å öppnade ytterdörren stod alla spöken där ute, dom va 4-5st bleka, lite genomskillniga människor. Jag va jätte rädd, vägrade bo kvar å ville bara bort här ifrån. Drömmen kändes helt galet verklig. Men de lite roliga i detta är att när jag sen skulle gå på toa på morgon så blinkade lampan till å brann, precis som i drömmen. Blev lite skärrad ett tag ;)
Men de jag egentligen ville berätta om i mitt svamlande är att jag hörde den mest äckliga spökhistorien av min systerdotter. Väldigt simpel, inga konstigheter men så weird!! 
Hon brukar sova me en liten nalle varje natt som hon har i sängen brevid sej. En kväll letade hon efter denna nalle, överallt, under kuddar, under täcken, under sängen, ja överallt innan hon skulle somna men hon hittade den inte. Sen vaknar hon mitt på natten, öppnar ögonen å då sitter nallen på sängen, den sitter där precis vid hennes huvud mitt framför ögonen på henne å stirrar på henne!
Gaaah får rysningar, hur kom nallen dit!!! Som hon själv sa. ok om den hade legat ner lite under kudden eller kanske under täcket då hade hon kunnat missa den kanske när hon letade men den satt där på lakanet hur fint som helst. Usch....
De är läskigt sånt här, samtidigt som jag älskar de. Har så blandade känslor, får såna äckligt härliga rysningar när jag hör en riktigt bra spökhistoria. Men jag skulle dö av skräck om jag nånsin skulle behöva se ett "spöke", de kan hända skumma saker så länge jag slipper se de med egna ögon.
Fast jag har ju varit med om konstiga saker, men dom går ändå att bortförklaras typ på nått sätt..... 
Men jag tror på spöken, andar eller va tusan dom nu heter. Jag tror att de måste finnas mer än bara vi här å nu, måste finnas mer än bara ögat kan se.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0