sussnanna

Började läsa Katrin Zytomierskas blogg igår.
Fasnade för ett inlägg som jag tyckte va spec bra.
Några rader från inlägget:
"Men är det inte sjukt att allt har förändrats på bara en generation? Fan våra föräldrar rökte, drack, höll inga jävla matlistor, de garvade åt bilbarnstolar och flytvästar och hjälmar och jag är övertygad om att de levde mycket gladare liv. Idag gör morsor inget annat än att oroa sig. Det är hysteriskt, det är vad det är."

Jag tänker på de ofta, att förr så fanns de inte så mycke "regler" som de gör idag. Å jag försöker att inte ha så hårda regler heller. De känns som att nu när folk blir föräldrar så är de de enda dom just är, föräldrar. Dom skippar sina egna nöjen för att barnet ska ha de allra bästa. Men jag känner att är inte vi föräldrar glad å lycklliga i våran vardag, om inte vi tar oss tid att ta hand om oss själva å roa oss. Hur ska då våra barn kunna bli lyckliga?
Som när jag va liten, vi hade alltid folk hemma hos oss, mamma å pappa drack å umgicks me sina vänner. Vilket jag tyckte bara va kul. De gjorde inte dom till sämre föräldrar, tvärtom, jag älskade de sociala.
Å jag har ända sen Noah föddes sagt att jag kommer att forstätta leva, jag kommer dricka mitt vin till maten när jag känner för de. Man kan inte sätta upp små regler som gör allt så himla svårt för sej själv. Som gör att man nånstans tappar bort sej själv som männsika, som gör att man förstör för sej själv bara genom att ha regler hit å dit.
De är inte så svårt, varför göra de svårare än va de är?
Ne jag vet inte......men jag tycker å hör ofta att Noah är så väldigt glad å nöjd liten unge, att han har de bra.
Å jag tror att de är för att vi inte daltat sönder honom, inte varit för noga me småsaker. Utan vi ger bara honom all vår kärlek å tar hand om honom för jävligt bra!! ;)