Utkast: Jul. 22, 2012

Nu är de så här att de här med att blogga glöms bort. blivit helt besatt av instagram å uppdatterar där väldigt mycket, gillar att man kan sätta upp bilder direkt å sen skrivs lite text till. s så min bloggkommer nog att dö lite men absolut inte helt. följ mej på instagram ist heter där som här : sussnanna


Var ska jag börja

 
Hänt mycket den senaste veckan. Tar de väldigt kortfattat.
 
Varit i Ötå från onsdag till söndag.
Umgåtts me syster onsdag å torsdag.
På fredag kom Rickard å hans mamma å Micke, senare på kvällen även Rickards syster, kille å Alice.
Vi har bott i våran stuga i Finland hela helgen, myst på med bastu, god mat, lite alkohol å gott sällskap.
Var en riktigt fin helg.
Med dop på lördag. Va himla fint dop, roligt på något sätt, prästen gjorde de så personligt inte bara samma gamla vanliga utan de blev himla fint. Är nöjd som tusan. Är väl lite gammeldags av mej som vill döpa mina barn, verkar så himla inne nu å bara ha namnfest men nej jag vill att barnen ska döpas. Inte för att jag tror på Gud eller är kristen på något sätt men ändå de är en tradition så jag håller mej till de :)
 
Tilja Liisa Pettersson
 
    
 
 Hela gänget :)
 
Justja sen har jag ju även blivit blond. Efter många om å men :)
Fick "bara" lägga i 6 färger totalt sen vart de bra.
 
 
Jepp mycke har hänt under 1 veckas tid :)
 
 

De får man räkna med

Godmorgon!
Idag är nog den tidigaste morgon vi haft med lilltjejen. Vaknar redan efter kl 06, men jag klagar inte för de är så de är å ha småbarn, de man får räkna med, precis som man får räkna med att man måste vakna på nätterna.
Tilja har riktigt bra sovrutiner redan(?), tror de tog länge med Noah å få in några fasta tider. Han kunde somna lite hur som helt på kvällarna å ibland ville han vara vaken på natten till 01-02. Men Tilja hon somnar varje kväll vid 19-20 tiden, vaknar å äter kring 02 å sen stiger vi upp vid 07-08. Så de är skönt. Men nog är man trött iaf, jag kommer aldrig i säng före kl 23 ändå å sen när man just kommit in i djupsömnen så är de dags för henne å få mat så på morgon så är man som en zombie utan första koppen kaffe fungerer jag inte, kan inte ens tänka.
Men jag haft tur me ungarna dom har alltid kunnat sova båda två, inte vaknat mer än 1 gång å ätit på nätterna å sover mycket på dagarna. Fast nu har Tilja slutat sova på dagarna nästan helt, hon sover 3 gånger om dan, små korta powernaps på max 30 minuter. Inte ens i vagnen sover hon där hon förr sov i timmar i sträck, nu vaknar hon tom fast den är i rullning. Stora tjejen hon blivit helt plötsligt ;)
Jag vet inte de känns som att jag upprepar mej rätt mycket här i bloggen har säkert skrivit om de här förr?? Minns inte men känns bekant, kanske bara tänkt på de? aja, skit samma :)
 
Igår färgade jag över mitt röda hår. ÅNGRAR MEJ NU!!!! har tråkigt dassigt brunt nu, hur kul är de :(
Va så nära så nära på att bli blond men fegade. La en blekning i håret innan de bruna bara för att få bort lite av de röda, ville inte att de röda skulle lysa igenom de bruna. Efter blekningen va håret en riktigt häftig färg, lite orange, fin färg. Hade de inte varit för utväxten som blev knallgul hade jag nog kunnat täönka mej å ha den där orange färgen.
Men ne nästa gång blir de nog blont!  Men nu måste jag lägga på en till brun färg, lite mörkare.
 

Inge fler

Igår blev min lilla tjej 3 månader. Tiden har gått fort men ändå sakta, fort för att hon redan är 3 månader men samtidigt sakta för de känsn som att hon alltid funnits. Minns inte hur de va å vara utan henne.
Jag älskar den här itden nu hon är mer vaken, hon pratar, följer mej med blicken, säger jag ett endaste ord till henne får jag ett stort leende tillbaka. Hon är extra killig under hakan å armhålan, hon skrattar gott då man pussar henne där. Underbara härligt skratt!
De är nu de börjar hända så mycket, hålla huvudet själv, rulla, smaka annat än bara mjölk, sitta själv, åla, krypa å gå. Allt detta kommer att ske inom dom närmaste 8-9 månaderna typ.
Jag har så blandade känslor.
Eftersom att vi bestämt till nästan 100% att vii inte ska ha fler barn vill jag ha min lilla tjej liten för alltid, bebistiden är underbar å jag vill ha den kvar så länge de går. För tanken på att jag aldrig mer får uppleva den igen gör mej lite lessen (får tårar i ögonen i detta nu bara jag tänker på de).
Men samtidigt känns de som att jag ändå inte vill gå igenom allt igen, de räcker nu å de är bra såhär. Men jag kan inte låta bli att bli sorgens ändå. Aldrig mer en bebis, de låter hemskt :/
Men vem vet om 5 år klanske vi känner helt annorlunda, saknaden efter en liten bebis kasnke blir för stor å vi kanske vill ha fler. De är så svårt å veta vad framtiden utvisar men för stunden är Tilja våran sista bebis å jag ska njuta av varje sekund!!
 

RSS 2.0